Sömnbrist

Sömnmässigt har detta varit en rätt tuff helg, där Alexander kräktes flertalet gånger under fredagsnatten med lika många lakansbyten som resultat. Detta följdes så upp med en söndagsnatt under vilken det istället var Oscar som kräktes och mådde dåligt. Alexander är rätt mammig för stunden och vill helst att det är mamma som kommer till honom på natten om han vaknar och blir orolig. Det var därför, trots att man inte hade sovit mer än någon timme eller så, faktiskt väldigt roligt att höra Oscar medvetet ropa efter pappa i natt vid 03,30-tiden. När jag svarade att jag var här och gick fram mot honom såg man riktigt i hans ögon och leende att han blev glad, antagligen dels för att jag kom och dels för att han de facto lyckades göra en medveten kommunikation med en annan människa. När jag så böjde mig fram över honom och igen sa att pappa var här, så sken han upp, log än bredare och började skratta. Därefter sa han pappa, om och om igen. Det var onekligen en fantastisk känsla som det gäller att ta med sig. Nu är vi dock alla i familjen i behov av sömn, så vi får hålla tummarna att de åter är friska och kan sova lite bättre framgent. 

 Oscar ute på promenad i Kungsträdgården

Fikapaus på Nytorget efter förskolan