Reflektion: Grejor!

Tänkte jag kunde införa ett inslag på bloggen vigd för egna reflektioner. Denna första reflektion hade jag tänkt viga åt konceptet grejor och då närmare bestämt hur mycket grejor man köper när man ska bli förälder. Detta då framförallt kan jag tänka mig om man som jag är förstagångsförälder och pappa. Under hela graviditeten fick jag råd från såväl vänner som från de barnmorskor vi träffade att vi inte skulle köpa så mycket grejor, utan istället ta det allteftersom behovet uppstod efter det att barnet var fött. 

En stor anledning till mitt behov av att köpa grejor under graviditeten är jag helt övertygad om beror på att det var mitt sätt att mentalt förbereda mig på faderskapet. Mamman fick ju en naturlig förberedelse inför vad som komma skulle i och med att hon fysiskt och hormonellt förändrades allteftersom graviditeten fortlöpte. För mig ändrades ju egentligen ingenting och genom att köpa grejor förberedde jag mig nog mentalt på att jag de facto snart skulle bli pappa. Utan att köpa alla dessa grejor skulle nog chocken blivit större när jag väl stod där med mitt barn i famnen första gången. Grejor blev mitt sätt att "boa" inför mitt barns födelse. 

 Då jag också är förstagångsförälder och inte överhuvudtaget visste vad som väntade blev också grejor mitt sätt att hantera den oro som naturligt fanns. Man visste att man snart skulle lämna lägenheten för att någon dag eller två senare komma tillbaka med ett nyfött barn. Ett liv som skulle vara helt beroende av mig och som jag skulle ta ansvar för. Tyngden av det ansvar som komma skulle var stort. Man tänkte att när man väl lämnade BB skulle man vara helt utlämnad. Det skulle bli som i slutet av filmen I am Legend, där mamman och hennes barn kommer till den enda kvarvarande civilisationen, men med skillnaden att då de blev insläppta till byn och gemenskapen skulle ingen dörr nu öppnas utan jag skulle istället vara tvungen att klara mig helt själv med vad som än komma skulle. 

Vad blir då det naturliga svaret för en pappa som ska få sitt första barn och som inte har någon som helst erfarenhet av spädbarn? Jo, han köper grejor. Han köper grejor som om det inte fanns en morgondag. Babysitters, bärselar, babygym, you name it. Finns det en grej, köper han den. Nu, tre veckor efter det att Alexander föddes, sitter jag här med massa grejor som jag inte har en aning om vi någonsin kommer att använda. Klart är oavsett att det antagligen fortfarande är minst någon vecka kvar innan jag överhuvudtaget kan börja se om Alexander är intresserad av att använda någon av dessa grejor. Alla vänner och barnmorskor hade rätt, rent logiskt sett. För mig, dock, var dessa köp av grejor under graviditetens gång helt nödvändiga, då alla dessa möjligen onödiga grejor skapade den falska trygghet som jag då behövde. Det gör dem i mitt tycke värda sina inköp, vare sig de framöver kommer användas eller inte...

Nog om grejor för denna gång. 

En genomsnittsdag får jag väl över hundra mail. Av alla dessa mail jag får var mailet nedan det enda som jag idag inte slängde och som jag tittade på flera gånger under dagen.

Trött Alexander chillar i soffan